Alliansloppshelgen

Nu är jag påväg tillbaka efter ännu en roadtrip, denna gång med mamma och pappa (som åker land och rike för mina skidtävlingar) i husbilen till Trollhättan.

Vistelsen i Trollhättan bestod av 3 race under alliansloppshelgen.

Race 1: supersprint

Lyckades halka till i prologen och fick en lite halvdålig tid och fick då gå i samma kvartsfinal som Maja Dahlqvist, som senare tog hem hela tävlingen. Menmen man lät ju göra bra prologer också. Så jag kom nog totalt 7a kanske.

Race 2: backrace

Igårkväll, efter supersprinten, var det dags för en backsprint dvs. 1,5km skejt med typ 750 höjdmeter. Jag körde mitt race och tänkte att jag skulle trycka på maximalt där det var lättåkt och speciellt i en svår kurva försökte jag köra offensivt. Det verkar som det lönade sig eftersom jag gick in som ledare och kom totalt 3a. Weho! Det va ganska oväntat ändå med tanke på hur snabba alla tjejer är 😅

Race 3: alliansloppet 48

Idag var det dags för alliansloppet. Och borta som man är trodde jag att jag startade 11 men då jag precis börjat värma upp berättade Elin Vedin att motionsklassen starta 11 och elitklassen, där jag skulle köra, starta 14:20. Jaja, ibland är man lite trög. Hursomhelst blev det en liten bra urkörning av benen på morgonen och perfekt tid för lunch innan racet.

Jag hade inga taktiska planer för loppet utan tänkte hänga på i tät så länge jag pallade, vilket jag hade hoppats på va ett varv. Men redan efter ett halvt varv kände jag mig sliten och behövde släppa, efter det körde jag resten av första varvet med Olivia Hansson och de två sista varven själv.

Trots dehär är jag ändå nöjd med min insats eftersom jag inte stakat såhär långt i år och jag var brutalt osäker på min form. (Jag hade som främsta mål att komma runt) Men jag malde på ensam i hyfsat bra fart och det visar att man ändå har lite att ge, vilket är sjukt kul att veta 😀

Btw. Efter loppet hörde jag mitt namn i högtalarna och då visade det sig att jag fick pris i Sverigecupen för rullskidor, det var en otroligt positiv överraskning. Och nu har jag lite pengar över till mina vandringskängor jag suktat efter. 😍

Tack och hej Trollhättan för ännu en rolig alliansloppshelg och tack mamma och pappa som stället upp för mig 💕

Vålådalen med militärerna

Nu sitter jag i bussen påväg hem från egentligen barmarksäsongens första läger. Denna gång stod Vålådalen på agendan med gänget i militärlandslaget.

Påväg till Vålådalen va jag både osäker på min löpförmåga eftersom jag, av någon oklar anledning fick ont i knäet förra veckan, och min stakförmåga eftersom jag haft lite tjorv med en armbåge. Men, peppar peppar, jag åker ifrån dehär lägret helare än när jag åkte dit! Jag har både kunnat staka lite och löpt en hel del helt fri från känningar, så det går åt rätt håll 😀

Det har för mig vart en riktigt tuff vecka eftersom jag inte löpt så mycket innan men man märker fort att man kommer in i gamla vanor och det gick mycket bättre, speciellt utför, mot slutet av veckan. Och man ska ju inte sticka under stolen att alla i militärgänget är sjukt starka och det ger massa inspiration att träna med dem!

Under den senaste veckan har vi har betat av 3 intervallpass:

  • Älghufs 3*8min + 6*4min
  • Rullskidor skejt 3*15min
  • Rullskidor klassiskt 8*5min

Även två kortare styrkepass och två fina långa löpturer över fjället.

Frida spanar ut över fjället på långtur på ottfjället

Följande bilder är från ett pass då vi sprang 2 timmar varav en del innebar fotostund vid den berömda blanktjärn

Under en av de långa löppassen jag nämnde ovan delade vi upp passet i två delar, crosspass. Första delen bestod av 1:40 kajak över ottsjön och andra delen av 2:20 löpning tillbaka till boendet i Vålådalen, riktigt roligt pass!

Tack så mycket för ett sjukt roligt och givande läger alla som var inblandade, det är guld värt! 🙏

Samma ställe i mer än 2 veckor?

Vad händer, jag har inte skrivit på ett bra tag men varför. Jag antar att det är eftersom jag inte är van vid att under två veckor hålla mig på samma ställe!? Direkt efter jag kom hem från snabbvisiten till Umeå skulle mamma och pappa skjutsa Wilma till mormor, som bor i Mora, eftersom de skulle till Rhodos. Jag följde med dit och tänkte även följa med tillbaka, men vad ska jag göra i Stockholm när alla mina vänner där antingen jobbar eller pluggar. Därför stannade jag med mormor.

Studenter som elitsatsar och pensionärer har väldigt mycket gemensamt har jag kommit på under mina två veckor. Vi går båda upp tidigt, äter oftast gröt till frukost, sover middag på eftermiddagen, tar en eftermiddagsfika, lagar middag som helst avslutas med efterrätt, går och sover i tid. Och däremellan letar man rabatter på Ica maxi och plockar bär och diverse andra saker i mormors fantastiska trädgård som man grundar maten på. Därför mådde jag prima och drog mig för att åka hem, vilket jag eventually behövde göra ändå, igår.

Däremot mitt under min vistelse frågade min gamla gymnasieklasskompis Elin om jag ville följa med hennes familj (förutom pappa) till lövåsen, nära Grövelsjön. Och självklart sa jag ja! Det vart en kortvisit med 4 träningspass, vilket bilderna nedan kommer från. Och så fint det va där, kan tänka mig att det är helt underbart på vintern också 😍

Sen va det tillbaka till Mora och fortsätta sova, äta, träna. Det känns som att jag börjat komma igång efter sjukan lite successivt, så man kan ju hoppas man inte tappat allt för mycket. Jag tror hur som helst att dessa två veckor vart hur bra som helst för mig.

Men som sagt, efter att mellanlandat en natt hos mamma och pappa så åker jag nu mot Ulricehamn som, förutom regn, ska bjuda på Uport (en festival) och Karin 😍 faktiskt va det inte för än igår som jag fick reda på lite artister som skulle dit, jag åker mest för att få träffa samma gäng jag åkte med till Hemsedal förra nyår. 😌

Puss och kram, jag återkommer med hel rapport om hur jag hade det på min första festival 😏

Tur och retur till Umeå efter Norge 

Nu sitter jag på flygplanet påväg ”hem” till Stockholm från en snabbvisit i Umeå. Det var direkt efter hemkomsten från Sognefjell, där jag var med Helena Lundkvist på första lägret efter min långtidssjuka. Därför blev det lite lugnare än planerat. Men ååå så fint det va där 😍 här är lite bilder som jag kan skryta lite med:

Efter Norge drog jag direkt med flyget till Umeå för att dela hämta lite pryttlar och även träffa Emil, som bor i Umeå, och Elin, som var på långväga besök ända från Mora 😄 

I Umeå spenderade vi en dag med långpass på rullskidor och en dag (igår) med mys på stan och filmkväll, där också min saknade Julia dök upp 😍 det vi kom fram till under gårdagen var främst att vi inte kan ta selfies 😑 och att tapas är dyrt, satsa på pizza istället om du vill bli mätt och plånboken glad! 

Som sagt, nu är jag och Elin påväg till Stockholm där vi har bestämt oss för att njuta av solen, som gömde sig rejält bra i Umeå 🙈 men först blir det ett intervallpass på hemmalöpspåret. Justja, peppar peppar men jag kan ju springa igen 🙌🙌🙌 nu kan man ju hoppas att negativa trenden vänder. 🙏 

Tjolahopp gummistropp 💪🏽 

Sleep over*2

Nu har jag lämnat midsommarfirandet i Dalarna och har återvänt till brottsplatsen. Skämt å sido. Jag är ”hemma” i Järfälla, där jag bodde typ hela min uppväxt. 

I onsdags åkte jag in till stan för att möta min bästisfestis Lea, vi hade en hel del catch-up att göra kan jag säga 😍 det blev första sleep over i Leas lägenhet i Vasastan, och alltså hennes utsikt från fönstret kan man stå och beundra 😀 

En så himla mysig dag och kväll. Vi avslutade i torsdags med en vandring i gamla stan och lunch på Vapiano. 🙏

När jag åkte hem till Järfälla på torsdag eftermiddag så hörde min kusin Johanna av sig och det hela slutade med att hon åt middag i casa-Börjesjö och med ännu en sleep over. 

Mycket mysigt och även här en hel del saker att ta ikapp. Det vi kom på va väl också att jag är sämst på siffror och födelsedagar, men det va ju inte nytt 😂 undra hur det blir när man är gammal 🤔 

Johannes vistelse avslutades med en brunch och sen skjutsade jag hem henne samtidigt som jag skulle åka med Wilma till veterinären för att få ett pass, vi ska ju till Norge nästa vecka!

Önsketänkande

Jag hade velat skriva ett inlägg nu om hur bra all min sommarträning flyter på och hur jag känner att jag har en stigande form. Att jag har förbättrat min pulsklockebränna och sport-toppbränna. Att jag är lite sliten av all träning och att jag nu ligger i soffan och laddar inför ett löppass. 

Men så är det inte. För 7 veckor sen började jag hosta, efter att jag hostat i 3 veckor började jag bli lite orolig eftersom det bara blev värre och när jag andas ut låter mina lungor som en bubbelpool, så då tog jag tag i det och gick till vårdcentralen. Där fick jag utskriven astmamedicin, efter som det såklart va astma jag hade 😒. Jag fortsatte med medicinen i 2 veckor men det blev inte ett dugg bättre, jag gick tillbaka till vårdcentralen, utan framgång. Veckan efter fick jag då också ont i halsen. Så efter det sa  proverna att jag hade streptokocker, därför knaprar jag nu antibiotika i 10 dagar. Halsontet är borta men helveteshostan är kvar. 
Man är så ovan att inte träna på dagarna så därför går den mesta av tiden åt att fundera vad ”vanligt folk” gör. Jag har sett klart på alla tv-serier jag kan komma på så därför har jag nu börjat med att måla och läsa 😂

I väntan på tillfrisknande har jag firat midsommar med min fina släkt på sollerön, mormor grävde djupt i sina lådor och hittade 3 kulldräkter, perfekt 😍😍. Då kunde vi vara 3 små gummor från Mora på midsommarstångsresningen, eller ja, två från sollerön och en från Leksand om man ska vara noggrann 😂


Jag har även, för första gången, vart och tittat på allsång på Skansen igår 😱 shame on me, när man ska komma från Stockholm 🙄  mysigt va det, även om vi stod en bit bak. Men tydligen va vi med på tv i alla fall! Så numera kan ni kalla mig för tv-Malin om jag får be. Ser ni oss på bilden nedan? 😂Jag, mamma och våra grannar i Stockholm, Lovisa och Liselott

On the road again

Ovanstående bild tog jag på Stekkenjokk sista dagen och jag tyckte den passade in bra i sammanhanget just nu, on the road again. 

Igår 22:00 kom jag hem idag 15:00 lämnade jag och min packning Ålidgrad på färd mot Torsby. I torsby ska det vankas rullskidtävling, vilket ska bli otroligt intressant med tanke på att jag inte kört mer än två rullskidpass i år 😂 Menmen jag har hört att man kan vila sig i form. 

Som ni märker älskar jag att resa och jag lever mer i min resväska än i mitt rum…